Fisket i Östersjön: Då och nu

Dagens pelagiska fiske: Sill och skarpsill 

Dessa historiska och ekologiska utvecklingar har format dagens fiske. I dag är det pelagiska fisket i Östersjön i huvudsak inriktat på sill och skarpsill, som står för merparten av fångsterna från pelagisk trålning och vissa nätredskap i regionen. De pelagiska fiskena på sill och skarpsill är de största i Östersjön sett till fångstvolym, och dessa bestånd bedöms regelbundet genom årliga vetenskapliga råd. 

Hur pelagisk trålning fungerar i Östersjön

Pelagisk trålning i Östersjön riktas mot de stora, rörliga stimmen av sill och skarpsill som vandrar genom de övre vattenkolumnerna. Dessa trålar används främst av ”större fartyg” (definierade av ICES som fartyg över 12 meters längd), som anpassar sitt fiske efter säsongsvisa förflyttningar och arternas djupfördelning. Pelagiska trålar är utformade för att fånga stimlevande fisk i öppet vatten och används av den offshore-baserade fiskeflottan. De står för den största delen av den totala fångsten och är det viktigaste redskapet i Östersjöns pelagiska fisken. 

Vad används sill och skarpsill till?

Hur fångsterna av sill och skarpsill används varierar mellan olika länder runt Östersjön. I vissa länder går en större andel till produktion av fiskmjöl och fiskolja, medan andra använder en större del för direkt humankonsumtion. Balansen mellan livsmedelsanvändning och industriell reduktion kan variera från år till år och mellan olika regioner

Dagens demersala fiske: Torsk 

När fokus flyttas från pelagiska arter till demersala fiskar kvarstår torsk som en av de viktigaste arterna i Östersjön. Sedan 2019 är dock riktat fiske efter torsk inte längre tillåtet på grund av låga beståndsnivåer. Från och med 2025/26 förvaltas både västra och östra Östersjöbeståndet av torsk genom rena bifångstkvoter, vilket innebär att fiskare inte får rikta sitt fiske mot torsk och endast får landa torsk som fångats oavsiktligt vid fiske efter andra arter. 

Torsk fångas endast som bifångst i blandfiskerier 

Eftersom torsk inte längre får fångas riktat kommer all torsk som landas i Östersjön i dag från blandfiskerier, där fiskare riktar sitt fiske mot arter som flundra/skrubbskädda eller rödspätta men samtidigt får upp torsk som bifångst eftersom arterna förekommer tillsammans eller fångas med samma redskap. 

Miljömässiga påfrestningar som bromsar torskens återhämtning 

Miljömässiga påfrestningar såsom låga syrenivåer, minskad salthalt och begränsade lämpliga lekområden fortsätter att påverka rekryteringen, särskilt i östra Östersjön. Beståndens utveckling följs noggrant genom regelbundna vetenskapliga bedömningar som ligger till grund för förvaltningsbeslut. 

Dagens demersala fiske: Flundra och rödspätta 

Hur fångas flundra och rödspätta idag?

Efter införda begränsningar för torsk utgör flundra/skrubbskädda och rödspätta nu grunden för flera av Östersjöns kvarvarande demersala fisken. Dessa plattfiskar fångas med olika demersala redskap, inklusive bottentrål och garn, och deras tillgänglighet varierar mellan regioner och säsonger. 

Beståndsutveckling för flundra och rödspätta

Flundra/skrubbskädda har varit relativt stabil i vissa områden, medan biomassa för rödspätta har ökat i delar av västra Östersjön. Sammantaget innebär dessa utvecklingar att plattfisk fortsatt är en viktig del av de demersala fiskerierna i regionen. 

Blandfiskerier och bifångstbegränsningar för torsk 

Eftersom flundra/skrubbskädda och rödspätta ofta förekommer i samma områden som torsk bedrivs dessa fisken i så kallade blandfiskerier, där viss torsk fångas oavsiktligt. Bifångsterna måste hållas inom de fastställda gränserna för torsk, vilket direkt påverkar hur och var plattfiskfisket kan bedrivas.

Hur dessa bestånd bedöms 

Liksom andra fiskbestånd i Östersjön bedöms flundra/skrubbskädda och rödspätta regelbundet genom ICES processer för att möjliggöra välgrundade och försiktiga förvaltningsbeslut.