Vårt nordliga hav är grunt, nästan helt omgivet av land, och vattnet består av en unik blandning av saltvatten från Nordsjön och sötvatten från de många floder som rinner ut i havet. Detta skapar en brackvattenmiljö, där marina och sötvattensarter lever sida vid sida och ofta under svåra förutsättningar.
Förnyas bara vart 30:e år
Eftersom Östersjön nästan är helt omgivet av land och bara har en smal förbindelse med havet genom de danska sunden cirkulerar vattnet mycket långsamt, och det tar därför ungefär 30 år innan vattnet i havet har bytts ut. Det innebär att allt som tillförs havet, som näringsämnen eller föroreningar, tenderar att stanna kvar under lång tid.
Ett skiktat hav med naturligt låga syrenivåer i djupvattnet
De djupare delarna av Östersjön, såsom Egentliga Östersjön, Bornholmsdjupet och Gotlandsdjupet, har naturligt låga syrenivåer på grund av en stark och stabil ”haloklin” som är ett skikt där sötare vatten vilar ovanpå saltare vatten med högre densitet. Haloklinen fungerar som en barriär som hindrar syrerikt ytvatten från att blandas ner till botten, vilket gör att djupområdena får ett mycket begränsat tillskott av nytt syre. De naturligt låga syrenivåerna har sedan förstärkts av näringsföroreningar och klimatförändringar (HELCOM core indicator report), vilket minskar syretillgången ännu mer och ytterligare stressar arterna som lever i djupområdena. Eftersom de lever så nära gränsen för vad de klarar av, blir de ännu mer sårbara för förändringar i temperatur och salthalt.
Delas av nio länder och är uppdelat i naturliga regioner
Östersjön gränsar till nio länder, som alla ansvarar för sina delar av havet inom respektive exklusiva ekonomiska zoner (EEZ). Även om en EEZ i global kontext kan sträcka sig upp till 200 nautiska mil är Östersjön liten och delas av många kuststater vilket gör att gränserna i stället fastställs genom överenskommelser mellan länderna. Varje kuststat i Östersjöområdet har dessutom territorialvatten som sträcker sig 12 nautiska mil från kusten, i enlighet med FN:s havsrättskonvention, en regel som tillämpas konsekvent i hela regionen.
Utöver dessa politiska gränser är Östersjön också naturligt indelad i flera miljömässiga delområden, såsom Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Rigabukten, som alla präglas av olika ekologiska förhållanden (HELCOM Map and Data Service). Dessa delområden skapades ursprungligen för fiskeriförvaltning, men används idag även som en praktisk ram för ekosystemövervakning, miljöstatusbedömningar och regionalt miljöarbete.
Ett hav där lokala påverkan sprids över hela regionen
Den långsamma vattencirkulationen, tillsammans med ett sammanlänkat ekosystem, gör att påverkan i en del av Östersjön kan få konsekvenser i hela havet. Att förstå både de naturliga och mänskliga påfrestningarna är en grundförutsättning för att kunna förvalta Östersjön på ett hållbart sätt och skydda de arter som är beroende av den.
/1920x1080-px/östersjöns-unika-och-sårbara-havsmiljö.tmb-large1920.jpg?Status=Master&Culture=sv&sfvrsn=e67d1986_1)
/1920x1080-px/demersala-och-pelagiska-fiskar-i-östersjön.tmb-large1920.jpg?Status=Master&Culture=sv&sfvrsn=76faeb23_1)
MSC och hållbart fiske i Östersjön
Marine Stewardship Council (MSC) är en internationell, icke-vinstdrivande organisation som sätter världens ledande standard för hållbart fiske. Vårt uppdrag är att genom vetenskap och samarbete säkerställa att vildfångad fisk tas upp på ett sätt som bevarar livskraftiga fiskbestånd, skyddar marina ekosystem och stödjer de samhällen och yrkesgrupper som är beroende av dem.
Hur MSC-certifiering fungerar
MSC:s fiskeristandard bygger på tre grundprinciper: att fiskbestånden ska vara livskraftiga, att fisket ska ha minimal påverkan på miljön och att yrkesfiskenafiskerierna ska vara väl förvaltade. För att bli certifierat genomgår ett yrkesfiske en omfattande och oberoende granskning av ackrediterade Conformity Assessment Bodies (CABs), experter som utvärderar vetenskapliga data, förvaltningsplaner och miljöpåverkan. I Östersjön har denna process lett till certifiering av två sillfisken i dagsläget: ett i Bottniska viken och ett i Rigabukten. Båda uppvisar starka förvaltningssystem, tillförlitlig övervakning och stabila beståndsvillkor som uppfyller MSC:s hållbarhetskrav.
MSC:s förbättringsprogram
Många yrkesfisken i Östersjön har i dag betydande utmaningar kopplade till beståndsstatus, bifångst och begränsad datatillgång, vilket gör att de ännu inte kan möta kraven för MSC-certifiering. MSC:s förbättringsprogram erbjuder en väg framåt genom att hjälpa fiskerier att närma sig MSC-standarden. När ett fiskeri ansluter sig till programmet förbinder det sig till en tydligt definierad och tidsbunden plan med målet att bli redo för full certifiering inom fem år. Varje projekt sätter upp konkreta mål, följer en dokumenterad arbetsplan och rapporterar regelbundet om sina framsteg, vilket gör det möjligt att följa förbättringarna över tid. Programmet ger en praktisk möjlighet för yrkesfisken i Östersjön att leverera meningsfulla och mätbara förbättringar i praktiken.
Dessa insatser fokuserar på att anpassa fångster till vetenskapsbaserade kvoter, minska påverkan på ekosystemet och stödja återhämtningen av känsliga arter. MSC:s roll är inte att förvalta fisket direkt, utan att tillhandahålla en tydlig och verifierbar referensram för hur hållbart fiske ska se ut. Detta gemensamma ramverk gör det möjligt för fiskare, beslutsfattare och konsumenter att arbeta mot samma mätbara hållbarhetsmål.
Östersjön står inför många överlappande utmaningar, från klimatförändringar och övergödning till minskande fiskbestånd och långsam återhämtning. Ingen enskild aktör kan lösa dessa problem, men MSC:s system bidrar till att knyta samman vetenskap, fiskeriförvaltning och marknadsdrivna incitament.
Läs mer om hur MSC jobbar för förändring här.
En kontinuerlig process av oberoende granskning
Certifierade fiskerier måste fortsätta uppfylla strikta hållbarhetskriterier för att behålla sin certifiering. Deras utveckling följs regelbundet genom oberoende revisioner. Detta säkerställer att hållbarhet förblir en ständig förbättringsprocess, inte en engångsinsats.
Varför detta är viktigt för Östersjöns framtid
Genom att främja mätbara framsteg, samarbete och vetenskapsbaserat beslutsfattande bidrar MSC till att återskapa förtroendet för fisk och skaldjur från Östersjön, ett avgörande steg mot ett friskare och mer motståndskraftigt hav för kommande generationer. Kort sagt: Östersjön kan inte förvaltas genom kortsiktiga intressen. Beslut måste vägledas av data, vetenskap och mätbara resultat, den enda vägen till ett långsiktigt hållbart och produktivt hav.
/1920x1080-px/fiskemetoder-och-bifångst.tmb-large1920.jpg?Status=Master&Culture=sv&sfvrsn=635a1347_1)
/1920x1080-px/östersjöfisket-då-nu-och-i-framtiden.tmb-large1920.jpg?Status=Master&Culture=sv&sfvrsn=d62e7122_1)
Konsumenternas val och påverkan
Konsumenter spelar en avgörande roll i att driva på positiv utveckling. Genom att välja fisk och skaldjur med MSC:s blå miljömärkning stödjer man fiskerier som genom oberoende granskning har visat att de bedriver ett hållbart fiske. Varje köp skickar en tydlig signal genom hela värdekedjan, belönar transparens och uppmuntrar fler fiskerier att förbättra sig.
Ökad efterfrågan på hållbara sjömatprodukter i Östersjöregionen
I Östersjöregionen har medvetenheten om hållbar sjömat ökat stadigt. Handlare, varumärken och restauranger efterfrågar i allt högre grad certifierade produkter, vilket bidrar till att skapa en marknad där hållbarhet inte är ett undantag utan en förväntad standard. Detta marknadsdrivna arbetssätt kompletterar de vetenskapliga och politiska insatserna och gör hållbarhet till ett gemensamt ansvar genom hela värdekedjan.
Ett delat ansvar genom hela värdekedjan
Varje länk i kedjan spelar roll, från forskare som tar fram data och förvaltare som sätter kvoter, till fiskare som följer bästa praxis och konsumenter som gör medvetna val, och till organisationer som MSC som ger vägledning i hållbarhetsfrågor och certifierar att kraven följs. Tillsammans utgör de grunden för ett friskare och mer motståndskraftigt Östersjön.