Fiskbestånden i Östersjön påverkas inte bara av hur mycket som fiskas, utan också av klimatförändringar, ekosystemens balans och hur väl förvaltningsregler fungerar i praktiken. På den här sidan ger vi en översikt av hur olika bestånd utvecklas idag och vilka utmaningar som präglar arbetet med att bedöma och säkra deras framtid.
Aktuell status för Östersjö-bestånden
Den 28 oktober 2025 enades Europeiska unionens råd om nya fångstbegränsningar för 2026. TAC (som betyder Total Allowable Catch) för skarpsill höjdes med 45 procent, i linje med det vetenskapliga rådet, och TAC för sill i centrala Östersjön höjdes med 15 procent. För Rigabukten sänktes fångstbegränsningen för sill med 17 procent. För torsken i både västra och östra Östersjön behölls kvoterna på samma nivå som tidigare, inklusive ett fortsatt förbud mot riktat fiske. Det innebär att fartyg inte får rikta sitt fiske mot arten och endast får landa torsk som fångas oavsiktligt vid fiske efter andra arter.
Status för Bottniska vikens sill
Fångstbegränsningen för sillbeståndet i Bottniska viken sänktes med 40 procent för 2026, och en provisorisk kvot infördes för att möjliggöra justeringar senare under året om ny vetenskaplig information tillkommer. Trots att miljöförhållandena i Bottenhavet har varit relativt stabila har de norra sillbestånden haft svårt att återhämta sig efter flera år med svag rekrytering.
Skarpsillsbeståndets utveckling
För skarpsill ligger beståndet fortsatt över Blim (vilket innebär den biologiska referensnivån som beskrivs på sidan om EU och internationell förvaltning). Det innebär att beståndet fortfarande bedöms ligga inom säkra nivåer för reproduktion. Samtidigt krävs försiktighet: stigande temperaturer och ökad konkurrens om plankton kan försvaga rekryteringen framöver. Eftersom sill och skarpsill använder samma födoresurser kan en stark skarpsillspopulation dessutom bromsa återhämtningen för sill i vissa områden.
/1920x1080-px/eu-and-international-management.tmb-labelhome.jpg?Status=Master&Culture=sv&sfvrsn=8c3f5d96_1)
EU och internationell fiskeriförvaltning
Fiskbestånden i Östersjön delas mellan flera länder och kräver gemensamma beslut. Läs hur EU, vetenskapliga råd och långsiktiga planer samverkar för att förvalta fisket hållbart.
Utmaningar i att tillämpa vetenskapliga och juridiska skyddsmekanismer
Kvotbesluten för 2026 visar också hur svårt det kan vara att helt följa alla vetenskapliga och juridiska krav i praktiken. Även om målet är att följa de försiktighetsbaserade gränser som fastställts i EU-lagstiftningen, inklusive regler som ska hålla risken för beståndskollaps mycket låg, måste ministrarna också väga in sociala och ekonomiska faktorer. Att balansera dessa prioriteringar är en fortsatt utmaning.
Ekosystembaserad förvaltning i Östersjön
Under de senaste åren har ekosystembaserad förvaltning fått ökat genomslag bland forskare och beslutsfattare för att bättre förstå sambanden mellan fiskpopulationer, livsmiljöer och miljöförändringar. Även om s.k. Maximum Sustainable Yield (vilket kan förstås som den största årliga avkastning som ett fiskbestånd kan producera på lång sikt) fortfarande utgör grunden för dagens fiskeriförvaltning, undersöks allt fler ekosystembaserade angreppssätt för att stärka den vetenskapliga kunskapen och stödja beslutsfattandet i en komplex och föränderlig Östersjö.