Efter flera år av politiskt dödläge uppmanar Marine Stewardship Council (MSC) regeringarna i de länder som fiskar i Nordostatlanten att upprätta avtal om kvotfördelning för atlantisk makrill, atlantoskandisk (AS) sill och blåvitling för att säkra dessa arters framtid. Eftersom små pelagiska arter är känsliga för förändringar i miljön är internationellt samarbete avgörande nu när klimatrelaterade effekter sätter press på de marina resurserna.
Nya data från Internationella havsforskningsrådet (ICES) visar att ensidigt fastställda kvoter för makrill har lett till fångster som i genomsnitt legat 32 % över den vetenskapliga rådgivningen under de senaste tio åren. Även om den senaste uppskattningen visar en viss förbättring av makrillbeståndets biomassa ligger beståndet fortfarande nära den kritiska gränsen. Fortsatt överfiske riskerar därför att undergräva detta tidiga tecken på förbättring och hindra beståndet från att återhämta sig till biologiskt säkra nivåer.
/ash.png?sfvrsn=63c15ee0_1 "ASH")
Under senare år har de sammanlagda fångsterna av AS-sill för samtliga länder som fiskar på beståndet nästan legat i linje med den rekommenderade totala tillåtna fångstmängden (TAC). Blåvitlingens biomassa är för närvarande god, men fortsatt överfiske utgör fortfarande en risk. Det är nu dags att agera. Det ledarskap som industrin nyligen visat genom att diskutera framtida fördelningsarrangemang är lovvärt, men det måste omsättas i handling från kuststaterna så att ett heltäckande avtal om beståndsfördelning äntligen kan säkras vid de kommande förhandlingarna.
MSC:s analys av ICES senaste data visar att det sammanlagda överskottet i fångsterna av makrill, AS-sill och blåvitling under de senaste tio åren uppgår till mer än 7,2 miljoner ton fisk som om vetenskapen hade följts, borde ha lämnats kvar i havet.
De små pelagiska bestånden i Nordostatlanten hör till Europas största fiskpopulationer och är av avgörande betydelse för det marina ekosystemets hälsa, för lokala ekonomier och för globala leveranskedjor för sjömat. Dessa fiskar är också ett prisvärt sjömatsalternativ för konsumenter och bidrar med viktig näring till människors kost, rika som de är på omega-3-fettsyror. Ändå har de överexploaterats på grund av regeringarnas ihållande misslyckande med att fördela kvotandelar i enlighet med vetenskapen, vilket är en grundläggande princip för god fiskeriförvaltning. Som en följd av detta förlorade fiskena sin MSC-certifiering, ett globalt erkänt kännetecken för hållbart fiske.
Nu mer än någonsin måste länderna fastställa och komma överens om förvaltningsåtgärder för att skydda dessa gemensamma resurser. Med globala genomsnittliga havsytetemperaturer som nådde rekordnivåer 2026 och som väntas stiga ytterligare nästa år krävs snabba åtgärder för att säkerställa att fisket sker i linje med den vetenskapliga rådgivningen och förvaltas inom internationella ramverk som är anpassningsbara och motståndskraftiga i ett snabbt föränderligt klimat och en komplex politisk miljö.
Carl Dahlman, MSC:s landschef för Sverige säger: ”Det betydande trycket från uppvärmda hav och överfiske bör inspirera ledare i dessa rika och medvetna länder att lägga politiska meningsskiljaktigheter åt sidan och arbeta tillsammans för att komma överens om kvoter som överensstämmer med vetenskapliga råd. Det brådskande är nu att nå en överenskommelse om kvotfördelning för alla tre små pelagiska bestånd. Vi är glada över att aktörer inom branschen har tagit en mer aktiv roll i att främja denna viktiga fråga de senaste månaderna och har sammanfört inflytelserika intressenter inom pelagiskt fiske. Detta är avgörande för att föra parterna närmare en lösning och för att säkra den långsiktiga hållbarheten för dessa värdefulla resurser. Dessa arter är avgörande för ekosystemen i de norra haven och för de samhällen som är beroende av dem för mat och försörjning.”
Senaste ICES-meddelandena:
- Makrill